Archives for category: till Mig

Jag anar ett mönster. Även som idag – när saker skiter sig o jag är allmänt dålig – finns den inneboende lusten att producera, publicera och konsumera text. Bloggandet kom igång efter fem månaders uppehåll, och dessutom på året + 1dag sedan jag började jobba!

Livet har börjat gå sin gilla gång istället för att ta sig från katastrof till olycka, från nytt till okänt, från svårt till värre.

Läsning, jag har saknat dig. Känslan av att ha en bok på gång och att faktiskt avsluta den, alltså… Nu i helgen läste jag Ull av Hugh Howey, en nätt historia på ca 600 sidor. Svaldes med hull och hår, ska påbörja något nytt ikväll (y). Toppen!

Arbetet har slutat bli lidande också. Trots att vi stannar kvar o har planeringstid på måndagar oavsett egentlig arbetstid så ville jag dessutom fortsätta och avsluta mitt eget också när jag kom hem.

Se detta som ett friskhetstecken, och snälla hjälp mig att återvända om jag inte har hörts på länge!

mvh, Lova

Annonser

Massage häromdagen. Hade bett att få tid för en helkropp, men med fokus på ryggen som jag ju alltid känner av.

Hon frågar om jag verkligen vill ha mer än de tjugo minuter hon annars brukar ägna åt ryggen, varpå jag ber henne avgöra det när vi väl satt igång. Det brukar tydligen räcka, tolkar jag det som.

Ett antal minuter in i behandlingen (10-15?) frågar hon: är det okej för dig om vi lägger hela tiden på ryggen…?

Ja, det är helt okej. Hur illa måste det inte ha varit då undrar jag..? Illa nog för att det inte skulle vara en skön massage alls, för att jag skulle känna mig stel med träningsvärk dagen efter. Nu skärper vi oss ryggen, okej?

mvh, Lova

image

De små välsignelserna i livet, är ibland att fika när man borde äta mat, att dricka cider till smörgåsar och att se fram emot ett restaurangbesök i en inte alltför avlägsen framtid. Oh the joys of summer.

mvh, Lova

image

Gissa vems kedja som hoppade två gånger under 2013’s värsta regnstorm?

image

Och gissa vems skinnväska som egentligen inte tål ”väta”.

mvh, Blöt_tjej87

image

Ser grannarna i bostadsrättsområdet. De samlas för en städdag.
Min första instinkt är att gömma mig bakom gardinen. Och låtsas som att jag är sjuk. (Jag är sjuk, men jag låtsas också). Normal social fobi : )

mvh, Lova

Sällskapssjuk much? När man berättar för sin blivande hyresgäst att ”det här är början på en lång och fin vänskap”.

Vi hade då pratat på telefon i cirka tre minuter, jag tyckte det var läge.

Men hon lät så himla trevlig!

mvh, Lova

Varför jobba lite när man kan jobba mycket? Tio timmar är väl ingenting? ^^ Nu tycker jag att ni är lite gnälliga. Det är ju trots allt en dag imorgon också!

mvh, Lova

image

Varsågod – ett hemgjort Happy Meal!

mvh, Lova

Intressant faktum:

Det tog mig 3 veckor att faktiskt ta tag i att ringa min VFU-plats, för att till exempel kolla om de ens vet om att jag ska komma..

Det tog mig 20 timmar att ringa och boka en tid för manikyr, från det att jag fått numret.

Prioriteringar much?

 

mvh, Lova

Det där med recept alltså.. Jag börjar ju känna att jag har lite koll då va! Kan improvisera ibland till och med. Som den gången jag glömde ägget i banankakan. Fullt ätbar efteråt. Och nästa gång, två dagar senare då jag skulle ”göra om och göra rätt”, och glömde mjölken. Smeten hade varit inne i ugnen några minuter när jag kom på det, och blandade snabbt och smidigt i den. Suck.

Så idag, våfflor från mix, med två ingredienser. Trodde jag visste vad jag gjorde, men tog mjölk när det skulle varit vatten. Hastigt och lustigt gjorde jag en sats till utan att inse att det skulle kunna bli gott med mjölk. Vilket det var. Så nu sitter jag här, med våfflor till halsmandlarna.

Jag framställer det hela som ett problem, men jag är mest förvånad över hur disträ jag är, även om det går typ…bra. Samt att en seg söndag kräver lite segare söndagsläsning.

mvh, Lova