Det är ditt och din bok Viskleken’ s fel att jag ligger här klockan två mitt i natten och inte kan sova. Det var ett misstag, mitt misstag, att sträckläsa de sista hundra sidorna så klockan blev lite för sent. Men att hjärnan är överaktiv och inte kan stänga av – det är ditt författarskaps fel. Med i högsta grad alltför intensiva tankegångar och i minsta laget en totalt rubbad dygnsrytm ser jag inte fram emot morgondagens morgon. Jag har en tid vid halv tio att passa nämligen! Att denna tid senast för fyra timmar sedan kändes fullt rimlig att uppnå (uppstå) känns nummer som ett minne blott.

Farliga grejer, det här med böcker. Kanske bäst att lägga av? Beroende är jag ju uppenbarligen redan. Dumt att låta det påverka mer än min tankeverksamhet, till exempel skola och arbete. Bloggandet verkar däremot blomstra i dess fotspår, värt att ta i beaktande?

Vad säger du Arne? Godnatt kanske?

mvh, Lova

Annonser