Jag pratade om detta med min vän/kollega idag (vi är snart färdiga förskollärare båda två) och kom fram till att det ska till större förändringar för att förskolan ska överleva i sin nuvarande form och att barnens bästa får komma i första rummet.  Det står om detta i vår lokaltidning också.

Föräldrar måste få tillåtelse från sina arbetsplatser (alltså inte samhället utan både privata och kommunala/landstings-/statliga aktörer) att vara hemma med sina små under längre tid. Detta minskar trycket på de överbelastade förskolorna, så de små kan gå kvar längre på småbarnsavdelningar om de behöver, och vi kan framförallt ha tid och valfrihet att se till individernas bästa.

Om föräldrarna tar delat ansvar och båda går ner till halvtid finns det utrymme att anställa fler personer (eller varför inte införa 6 timmars arbetsdag?). Om enbart en förälder har barnet/barnen hemma i 18-24 månader blir det istället ett långtidsvikariat som ger någon annan chansen att få arbetslivserfarenhet under en längre period än de 6-9 månader som det kan vara nu.

Om en heltid i framtiden istället motsvarar 6 timmar på arbetet får fler personer sysselsättning, och arbetslösheten minskar. Priser och hyror justeras neråt eftersom ingen har råd att betala – istället för att de med minst pengar ställs utanför.

Barnen får då mer troligtvis ha sju timmar på förskolan, vilket ger vistelsen högre kvalitet, eftersom de orkar vara pigga och delta i aktiviteter under större delen av tiden. Det blir ett mer jämt flöde av barn under dagen i verksamheten eftersom lika stort antal föräldrar behöver omsorg tidigt och sent, men antalet timmar alla är där minskar.

Eller?

mvh, Lova

(bildkälla)

Annonser