På buss 200 till jönköping sitter jag bredvid en kvinna som tar upp en bok för att läsa på vägen. Efter en kvart ser har somnat mitt i läsningen. Hon vaknar inte vid någon hållplats av varken ljud eller inbromsningen. Jag börjar bli nervös för att hon ska missa sin hållplats, det är ju ett tiotal bara till Ulricehamn. Så, snäll som jag är, börjar jag knuffa henne i sidan för att hon ska vakna och rycka upp sig! Men nej, ibland öppnar hon ögonen men det går inte att gissa om hon faktiskt märkt var vi är..

På stationen i Ulricehamn kan jag inte hålla mig längre, och frågar om hon inte ska av?!
Nej, i Jönköping.

Här har jag alltså suttit och väckt henne var femte minut i nästan en timme, förlåt!

Annonser